31 okt. 2010

What Joy

För att kompensera att vi dök upp hela två timmar för sent till Arne Alligator -keikkan erbjöd jag mig att ta Simeon till simhallen. Vi var tyvärr inte de enda i stan som kommit på detta briljanta tidsfördriv idag, precis som Mami också märkte. Jag säger bara, till er som suckar där på sandlådskanten - pröva på barnbassängen en söndageftermiddag, fullsmockad med skrikiga ungar som strittar och plaskar i det kisiljumma (ja, just det) vattnet som är fullt med hårstrån och sandkorn. Need I say more?

Inga kommentarer: