28 feb. 2013

Jaha. Och nu då?

Nu är allt flyttat, men vi är lååååååååååångt ifrån klara. Suck. Och dendär jäkla flyttfirman vars gubbar hade mage att komma TRE timmar senare än avtalat! Thank god för snälla vänner samt egna starka armar och ben.



Nu händer det!

Äntligen är stunden kommen!

27 feb. 2013

Hejhej från packaren, del två

Man kan tydligen aldrig ha för mycket aluminiumfolie heller. Jag har räknat till sex stycken rullar hittills.

26 feb. 2013

En hälsning från packaren

Allt samlar man på sig! Jag tvivlar på att ens en asiatisk storfamilj har lika många ätpinnar som vi...

Naturkrafter

Vi bor nu här uppe, och flyttar i övermorgon till huset mittemot, nån våning ner. Vet ni vad som skulle lösa alla logistiska flyttproblem? Tänker ni samma som jag? Den som gissar rätt får en garanterad houswarming-inbjudan.

25 feb. 2013

Fniss

Rolig bild i dagens Husis. Det kan inte vara helt lätt vare sig för fotografen eller spelarna.

24 feb. 2013

We´ll always have Peuris

ALLA var där idag! Utom jag då*, men mina pojkar representerade väl. Och nu kan jag pusta ut, sportlovet är av-kruxat med plus i kanten.


*jag tog nämligen förmiddagspasset, och tog ungarna till stranden, där halva Drumsö befann sig. Caféet drog fullt hus som vanligt, med sina fårfällar och sprakande brasa - eventuellt för att det var stört omöjligt att gå ut på isen utan solglasögon.

DIY målare därute, se hit!

Kan man göra nåt skoj av en sånhär ful grej? Finns det en räddning, eller är det bara att slänga/sälja/skänka bort?

Tvångstankar, del 2

Vi fortsätter på serien Tvångstankar. När jag åker buss, eller sitter på café, brukar jag intensivt spana in folk omkring mig, och försöka memorera hur de ser ut. I´m thinking "signalement", om ni fattar vad jag menar. För sen när polisen behöver bra vittnen på rånet eller skjutningen så kan jag hjälpa, eftersom jag vet precis hur den misstänkte var klädd, detaljerna i hans* tatuering eller märkte på hans väska.

*jag TÄNKTE faktiskt försöka mig på ett "hen" här, men njä. Det känns inte som min grej, utan vi tar och skuldbelägger mannen helt friskt nu bara, såhär fiktivt.

23 feb. 2013

Sportlov, dag 6

Skridskorna blev i skolan före lovet, och därför har det blivit lite knappt av den sortens sportande här under de senaste dagarna. Men eftersom det ändå hör till saken så åkte jag och storebror till järnvägstorget och skrann* en stund bland turisterna idag, medan lillasyster snodde min kavaljer och festade loss på grannflickan Kaislas tre-årskalas.

  

*heter det nu skrann eller skrinnade? Jag säger alltid skrann, och tycker skrinnade låter ungefär lika tokigt som "stog" istället för "stod". Men så sa nån att det de facto är det enda rätta. Jag har HEMSKT svårt att svälja den saken.

Det drar ihop sig

Om en vecka bor vi redan i vårt nya hem, vilken ovan tanke. Ser inte alls fram emot flytten- är både opraktisk och emotionell av mig, egenskaper som inte är nåt att hurra för i sånahär sammanhang. Men å andra sidan är jag inte nån "samlare", och är rätt bra på att rensa ut och priorisera, så nog ska vi fixa även detta. Nu kör vi, som våra klämkäcka västra grannar kanske skulle säga.

22 feb. 2013

På tal om mat

Jag blir lite förvånad över mig själv när jag fnissar högt åt nästan varje nytt häst-skämt som florerar på nätet. Som gammal hästflicka hade jag nämligen länge, länge en princip om att aldrig äta nånting av equus caballus-släktet. Jag synade varje korvs och varje köttbulles innehållsförteckning minutiöst innan jag stoppade den i munnen, och hade mått fysiskt illa av att få reda på att min nyss avnjutna måltid innehöll kött av mina älskade fyrfota vänner.

Inte vet jag, när jag ser bilden så tvekar jag ju nog.


Sakta men säkert märker jag ändå att jag eventuellt håller på att ändra uppfattning om detta. Det började med en riktigt god röra till blinierna på Troikka häromveckan, och tankarna fortsätter iom den här Findus-skandalen. Förutom tanken på att äta sina vänner så stöder jag egentligen nog den urgamla principen om att ta tillvara på allt, och inte slösa på råvaror. Så varför känns det annorlunda med ko än med häst? Och varför känns det annorlunda med häst än med hund? Eller orm?  

Var drar ni gränsen, och varför?

Paus från sportlovet

Jobbar idag. Känns skönt med ett litet andrum från hemmet och den friska luften (för att inte nämna gnället, plocket och "va ska vi göra nuuuuu, mamma?"). Och höjdpunkten av allt var ju sushi-lunch med bästa kompisen.






Främsta orsaken till att jag jobbar idag är dock för att jag är snål med mina semesterdagar- blir ofantligt störd på att det kostar mig två dagar att hålla ledigt en fredag. Hallå- 1960-talet ringde nyss och ville ha sitt system tillbaka!

21 feb. 2013

Sportlov, dag fyra

Bästa sportlovsdagen i raden! Vi åkte till Tallmo Skidcenter* i Sibbo, och efter några "nej, jag kan inte" och "nej, det går inte" så både kunde han och gick det - hur bra som helst!

 

Och det var roligt för mig också - inte vad man kan säga om precis ALLA barn-aktiviteter. Jag är nämligen inte en så lekfull typ, och är inte påhittig eller rolig alls i den meningen. Visst bygger jag pliktskyldigast snögubbar, pusslar ibland eller spelar Afrikas stjärna. Men helst gör jag mina vuxen-grejer, i lugn och ro. Jag är ingen särskilt bra barn-underhållare, och har inga ambitioner till att bli det heller - och därför blev jag så upplyft av denhär dagen, för det var faktiskt jätteroligt att kunna göra nånting som båda fann givande - och jag antar att det bara blir mer av sånt ju äldre barnen blir. Hurra!

*rekommenderar! Tog inte länge att köra dit, snabb och vänlig service, moderata priser och passlig backe för barn/förälder-kombo som vi.

20 feb. 2013

Sportlov, dag tre

Idag blev det pulkkabackstestning.


City, dvs Koff-parken. Nästan inga människor, nära till mysiga caféer och toaletter, och direkt bussförbindelse från oss. Lite korta backar eventuellt.



Förorten, dvs Svedängen. Bra backar för både stora och lite mindre, naturnära känsla. Direkt bussförbindelse från oss. Dock lite långt bort, endast en semisnuskig bajamaja och inget ställe att värma sig.

Koffaren vann denhär gången. Finns det utmanare? Vart tar ni era kids?

19 feb. 2013

Nästan som glass

Min man berättade häromdagen hur en mamma på dagis nästan stoppat honom* i farten och lite tillrättavisande meddelat att man minsann inte borde låta barn äta snö.

Glufsaren


För det första är det lite konstigt hur folk alltid ska orka blanda sig i hur andra sköter sina barn. Men sen så undrar jag ju faktiskt - är det nu så himla farligt att äta snö? Vad kan hända liksom? Jag har aldrig brytt mig så länge den inte är gul, brun, svart eller grå.

* jag, som moder till barnet (och således bättre vetande), skulle knappast ha fått en dylik reprimand

Sportlov, dag två

Jag ändrade mig angående turen ut i ödemarken, och är fortfarande tvåbarnsmamma. En god natts sömn och jag vaknade som en mycket mildare mamma, och bestämde således att det skulle bli biobesök idag istället.

 

Vi såg Niko 2, Lentäjäveljekset. Jag hade själv inte sett den första, och var kanske lite skeptisk mot inhemsk barnfilm, men eftersom sonen nu verkade entusiastisk så fick det bli den. Och vad är bättre än att bli positivt överraskad? Den var fint gjord, med en rörande sensmoral och lagom blandning av spänning, känslor och skratt. Tummen upp!

Vinterpyssel för barn. Eller småfåglar.

Det känns på nåt vis lite vårigt i luften redan, och fåglarna sjunger som galningar om morgnarna har jag märkt. Men det är ju ännu ganska kallt och snörikt, och jag tyckte de arma kräken kunde få lite hjälp i sitt matletande, så vi fixade en vacker fröstjärna åt dem till balkongen.


 

Det är enkelt, bara att blanda fett (kokosfett och matolja blir bra) med lite frön, krossade nötter, havregryn, äppelbitar eller vad man nu råkar ha. Så blandar man ihop och låter stelna i en pepparkaksform - och kom ihåg ett hål för snöret!

18 feb. 2013

Sportlov, dag ett

Kalufsen har klippts, och så har vi lunchat med kaverin idag. Det var dagens höjdare, och resten har varit ett enda tålamodsprövande. Imorgon funderar starkt jag på vandring, kakao och korvgrillning, nånstans långt ute i ödemarken, borta från all sorts civilisation  - för att släppa tillbaka den lilla krabaten ut i det fria. TGIL*.


*thank god it´s läggdags


17 feb. 2013

Tapethjälp sökes

Jag har efter en del velande bestämt mig. Denna tapet, Rush Hour, från Ferm Living skulle jag vilja sätta upp i sonens blivande, alldeles egna, rum. Jag funderade lite på Harlequin också, men valde sen bilarna ändå, de är roligare. Och lampan som man kan köpa till är så fin!


Varifrån får man tag i dehär tapeterna som förmånligast månntro?

Sportlov in the city, vad göra?

Jag planerar underhållning för storebror, som ju är ledig från skolan kommande vecka. Maken jobbar och lillasyster får gå till dagis som vanligt, så att inte hennes dagssömner och sånt ställer sig i vägen för våra äventyr. Men.....vilka äventyr? Vaaaaaaaad ska jag hitta på? Min idélista hittills är lite kort:

-lunchbio (går det nåt bra nu?)
- skrinning på järnvägstorget
- slalom i Grankullabacken/Hjortlandet/Talma

Simning funkkar inte riktigt mer då vi är på tumis. Tycker det känns olustigt att ha en 8-årig kille på damernas sida, samtidigt som han är för "liten" (disträ, impulsiv etc) för att gå ensam på herrarnas.





Vad ska NI göra? Åker alla iväg och lyxlovar norrut eller söderut, eller finns det andra tavisar som vi som bara stay put och dräller sysslolösa i stan? Vad kan man hitta på här?


Nattjästa frullebullar

Jag är inte särskilt morgonpigg av mig på veckosluten, utan ligger gärna och kniper ihop ögonen så länge som möjligt* - att stiga tidigt upp och baka bröd, det är så långt från realism i vårt hus som man bara kan komma. Men å andra sidan diggar jag ju nybakt bröd till morgonmålet**. Lösningen på den här nöten heter nattjäsning. Man blandar ihop degen på kvällen (ingen knådning, hurra!), låter den pösa i kylen under natten, och formar till bullar och in ugnen då man stiger upp. Voilá!


Dehär exemplaren gjorde jag enligt följande recept:

1 paket torrjäst
7 1/2 dl vatten
1 msk olja
1 msk honung
1 tsk salt
1 dl havregryn
9 dl semlemjöl
1 dl solroskärnor
1 dl linfrön
0,5 dl ljusa sesamfrön
1 näve torkad frukt

Bara att blanda ihop kvällen innan, jag lovar! Och så gräddar man i 225 grader i c. 25 minuter.


*ja herregud så originell jag är
** och där igen...

16 feb. 2013

Lugn lördag

Det spyddes hos oss igårkväll, och därför valde vi att vara återhållsamma i program idag. Kommer faktiskt inte på en enda sak som vi gjort på hela dagen, förutom gått omkring och misstänksamt avvakta vem som är näst i tur. So far so good verkar det som, ingen annan än Lykke har visat tecken på illamående. Till kvällen lyckades vi ta oss ur vår koma och krängde ihop en gryta*, korkade ett flarra rioja, öppnade en påse chips samt tittade i samlad trupp på Lassemajas Detektivbyrå - Kameleontens hämnd. 

  
Vad är det förresten med svenska skådisar versus finska, hur kan de vara så mycket bättre och inlevelsefulla? Varför får jag så ofta en krypande känsla av irritation och obehag då jag tittar på finsk fiktion? Skådesspelarna pratar så tillgjort och dialogerna är så märkliga. Eller inbillar jag mig? Jag har för mig att till och med jag, på min tassiga skärifinska, skulle kunna göra ett trovärdigare jobb bara jag fick öva lite först.

*marockansk, med apelsin, kanel och aprikoser. Gudagott! Receptet fanns på tasteline ifall nån vill prova.

15 feb. 2013

Hjälp mig bredda repertoaren

Till våra nattningsrutiners grande finale hör, efter sagoläsningen, vaggvisesjungning. Jag gillar iofs att sjunga, så det gör mig inget att sitta där i mörkret och nynna några sånger, men däremot har jag börjat tröttna på min egna repertoar. Här är vad jag alltsomoftast varierar mig mellan:


-När trollmor lagt de 11 små trollen
 
- Sov du lilla videung

- Vinden drar

- Vem kan segla förutan vind

- Blinka lilla stjärna

- Lilla katt (Lykkes oförhandlingsbara favorit)

- Gläns över sjö och strand (sonens oftast förekommande önskesång, oberoende av årstid)

- Ett gammalt, fult och elakt troll det  var en gang

- Ekorrn satt i granen (sjunges myyyyyyycket slääääääpigt och låååååångsamt, så funkkar den som vaggvisa)

 
Det krävs ett minimum av tre för att tillfredsställa de små liven, och därför skulle jag  vara otroligt tacksam för lite hjälp med att komma på fler passande sånger!

Nyheter på Hbl-bloggen

Jag skrev just några rader om ett par nya viner på Alko, klicka här för att komma dit! Idag handlar det om en portugis, en italienare och en fransos. Oj dios mio så jag längtar till sydligare breddgrader nu.

Kom ihåg, Snigeln!

Främst som en reminder åt mig själv, men kanske nån annan behöver det också?



Dehär är ju självklara saker, men ibland måste man ändå påminnas om dem. Jag har lite självförtroende-svikt nu, så kan behöva se det svart på vitt. Ha en kiva fredag, folks!

14 feb. 2013

Glad vändag!

Hoppas ni haft en trevlig dag, och kommit ihåg era vänner och övriga kärleksobjekt lite extra! Jag var snäll med mig själv, och familjen med, och lät mig slippa matlagningen (läs: beställde pizza-taxi).  Nu firar vi vuxna på tumis med lite House of Cards på Netflix, ett glas cava och en trave Leonidas-chokopraliner*.




*efter After Eight så måste ju dessa smäckra, söt-bittra apelsinskal doppade i mörk choklad vara så nära total smakperfektion man kan komma!

13 feb. 2013

Den sortens dag

En stund efter att historien jag berättade nedan utspelat sig stod jag vid övergångsstället och väntade på grön gubbe. Kör det inte då en lastbil förbi, cirka tio centimeter från min näsa, och ger mig en kalldusch stor som en flodvåg av lera och slask? Jo. Från topp till tå. Men till all lycka hade jag min nya, vackra ylle- och mohairkappa på mig som stänkskydd.

Reafynd från Zara!  Kollade på den redan före jul men avstod då.
Och dagen blev inte bättre efter det. Som tur är det en ny dag idag -och den måste ju, enligt alla regler, bara bli bättre.

12 feb. 2013

Ondska

För en stund sedan satt jag på ett café i Sörnäs. Från mitt fönsterbord, där jag satt med min latte och mitt kex, följde jag med världen och snöyran utanför. Särskilt uppmärksam var jag på en rom, som satt på trottoarkanten och tiggde. Eller tiggde och tiggde, men han satt där tyst på knä med sänkt blick och en pappersmugg framför sig. De flesta gick förbi, det brukar jag också göra. En tant stannade till och kastade nånting i muggen, och skyndade sen vidare. Så såg jag en stor karl närma sig, gräva i fickan och räcka fram handen med några slantar mot mannen- för att sen brista ut i gapskratt och rycka tillbaka den, alltmedan han belåtet går vidare. Där jag satt vid mitt bord kände jag pulsen stiga och en lust att gå ut på gatan, springa ikapp mannen och fräsande fråga ifall inte hans mamma uppfostrat honom alls. Jag vågade inte. Hur kan man vara så passivt aggressiv mot nån man inte ens känner? Det är en sak att gå förbi utan att ge nåt, och man får tycka vad man vill om tiggeriet på gatorna, men att spotta nån i ansiktet och hånskratta- det gjorde ont i mig att se. Jag skulle ha velat be om ursäkt för min med-finländare, men tror inte han hade förstått mig ändå. Men ett ordentligt klirr i kassan fick han av mig, hoppas det hjälpte lite i världsalltets balans.

11 feb. 2013

Botemedel

Kände mig lite nedstämd idag, och blev då inspirerad av Helenas chokladmuffins - vilken ledsen kvinna blir inte åtminstone lite gladare av choklad?

Kakao ska det vara, inte oboy!
Var betydligt godare än det såg ut
Bättre än prozac
Modifierade lite receptet, eftersom jag ville blanda i lite marshmallows som drällde i skåpet, och dessutom bara hade ett ägg. Men gott blev det!

Webshopsupptäckt

Jag börjar med att säga att detta inte är ett sponsrat inlägg (I wish!). Jag bara råkade på den här webshopen och ville tipsa om den till er därute som har samma svaghet som jag: kort, fina gåvopapper och band. Kan bli lite billigare att beställa därifrån än att hamstra på sig från de alltför få Stockholmsresorna man gör. Oi Paketti! heter den, klicka här!


Gondol-papper, hur fint?

10 feb. 2013

Helgen i bilder

Det blev ett oväntat livat veckoslut. Nuförtiden är det ganska sällan man har luckor i kalendern, särskilt på helgerna - ni vet, med småbarn gäller det att planera, passa in, balansera, turas om. Spontanitet och ex tempore är ord man nästan glömt.

Men hur det kom sig så öppnade jag inte ens datorn igår, för genast på morgonen åkte vi iväg till svärmor på kalas i Åbo, sen susade vi hem igen efter några timmar och gick på spontanmiddag till vår närmaste kines (och glömde lyckönska inför det nya året, klantigt!). 

Latva, vid Design Museet - dit ska jag gå igen, supermysigt!

Då plingade telefonen till och det visade sig att kompisarna planerade tjejkväll ute, vilket okejades av min partner in crime här på hemmafronten.

Lite båtsjuk blir man ju
Ok, det var min tredje redan i år.
Och idag kom vi ihåg att det är båtmässa och fastlagssöndag, vilket båda två var positiva upptäckter. Men nästa år tror jag jag lägger mina 16 euro på fler bullar istället för på inträde till mässcentrum - det enda jag nånsin ändå shoppar där är meterlaku.

8 feb. 2013

Next stop Bali

Vi är nu officiellt hemlösa. Och rika som troll, för några dagar åtminstone. Sen är det väl makaroner och gröt som gäller i 20 år framåt. Har slutfört den ena bostadsaffären, men inte ännu skrivit på alla papper angående den andra. Kan inte låta bli att leka med tanken att bara dra- hasta luego jobbet och plikterna, vi ses i ett annat liv!



7 feb. 2013

En nyans av vitt

Min kollega missförstod mig imorse då jag förkunnade att jag börjat med vita vardagar*. Han tog för givet att det innebär att jag håller mig till vitt vin måndag till torsdag**, och sparar det röda till helgerna.


*fast tio minuter senare satt jag i Peppes sällskap och sippade champagne, och glömde helt att spotta!
**hur ont det gör att läsa om Malins sköna inställning sedan! Varför gick jag och hittade på en sån här regel för?

6 feb. 2013

Zakuski parusski

Vet inte om det betydde nåt? Har läst ryska i gymnasiet, men har glömt det mesta, tyvärr. Men den ryska maten, DEN förstår jag mig fortfarande på! Och det gör också kocken på Troikka i Tölö- kan med handen på hjärtat varmt rekommendera dem. Väldigt genuin känsla, vänlig service och god mat.

Blini


Saltgurka, smetana och honung


Caloniusgatan i Tölö


Klassiska tillbehör


Dostojevski, Gogol, Puschkin, Forssell


Matusjka

5 feb. 2013

Blini-mani

Jag blev så inspirerad av mammas blinier här på helgen att jag måste skriva ett vinbloggsinlägg. Här kan ni läsa om vad jag tycker passar extra bra till dedär små feta och ljuvligt goda plättarna. Och nu tänker jag försöka få ett bord till ikväll till antingen Troikka eller Saslik - måste ha mera!

4 feb. 2013

A blast from the past

Ni som inte känner mig personligen, eller inte finns på facebook - såhär såg jag ut då jag var ung och oförstörd.


New York, anno 1980-nånting.

3 feb. 2013

Retreat

Efter veckan som varit beslöt vi att skilja på oss, och barnen, för en lugn och ro -boost. Jag och storebror åkte ut till landet, och lugn och ro är verkligen vad jag fått. Och mat. Och sömn. Och till och med solsken! Men nu är det söndag eftermiddag och det hjälps inte annat än att packa ihop sig hemåt.









1 feb. 2013

Vardagsvit och TGIF

Hittade en nätsida som visar hur vinkonsumtionen påverkar ditt utseende. Du speglar dig i ”Drinking Mirror” och fyller i antal urdruckna glas vin i veckan – strax därefter visas en bild på hur du väntas se ut om tio år. Djupare rynkor, röda kinder och viktuppgång- inget jag direkt längtar efter.

Min fåfänga fick sig alltså en rejäl bitch-slap, och jag har bestämt mig för att vara vardags-vit en tid. Inget vin (och inget godis heller, för det har blivit en hel del av sånt också på sistone) mellan måndag och torsdag. Då ska jag satsa på springning* och té om kvällarna.

Trimbach Riesling, från Alkos beställningssortiment för 16 euro

Men ikväll, åh vad jag väntar på att få öppna denna goda till sushin, och krypa tätt intill maken på soffan, gärna med nånting lagom lättsmält i underhållningsväg från tv/dator. Jag behöver det verkligen efter en vecka som denna, kalla mig addicted om ni vill. Trevlig fredag!

*här skriver jag som påminnelse åt mg själv att berätta för er om en bra app-grej jag hittade häromveckan!



Morgon

Likt en tjuv om natten smyger jag omkring på tå, aktar mig för att golvet inte ska knaka till, tänder inga lampor, borstar tänderna i dunklet av iphonens sken och samlar snabbt ihop mina ytterkläder för att dra på dem först i trappan. Men likväl uppenbarar han sig där i hallen, varje tidig morgon då alla ännu borde sova djupt - ögonblicket innan jag tyst tänker klicka fast ytterdörren, och säger ”Hejdå mamma, ha en bra dag!”. Mitt hjärta.