Det franska fredagsröda

Det är fredag, och det är dags för ett vintips igen: Château Sénilhac (uttalas sjatåå senijakk) rekommenderades till mig en gång av allas vår vinkännarfarbror Georg Borgström, som sade att pris-förhållandekvalitetn är alldeles utmärkt och vinet väldigt mångsidigt. Nåväl, jag testade, och är helt benägen att hålla med. Det finns djup, struktur och en trevlig syra som inte ändå tar ut frukten. Vi matchade med en så familjär rätt som makaronilåda och det smakade utmärkt.

Lite kuriosa som ni kan briljera med vid middagsbordet (om ni känner för det, annars kan ni bara ödmjukt avnjuta vinet och låta maten tysta mun): i Bordeaux (uttalas bårdååå, absolut inte bårdöö) blandar man alltid druvsorter. De görs alltså inte på en enda druvsort, som det blivit populärt av kommersiella syften att göra på många andra håll - så mycket enklare att sälja en "Merlot" rätt och slätt, än en "Château Bladibladiblaa". Dessutom kommer två av världens mest kända, och även dyraste, viner från Bordeaux - Château Pétrus och Château d´Yquem.

Men räds ej, detta vin hör inte till den kategorin - det räcker gott med att gräva fram dryga 15 euro för slottet Sénilhacs håvor.