Peppe efterlyser fler åsikter i sin blogg, och jag nappar nu på utmaningen! Ja, efterlysningen är på hennes blogg, åsikterna ska ju vara på andras bloggar, höhö. Jag har nämligen också tidigare funderat på det där med att våga säga saker, och skrivit några inlägg där jag tyckt till om det ena och det andra, men sen ändå fegat ur och raderat, eller låtit bli att publicera.
Orsaken är oftast att jag helt enkelt tycker att ganska få saker är totalt svart-vita, och mina åsikter är sällan huggna i sten - förutom då det gäller helt självklara ämnen (jag tänker rasism, djurplågeri, lika-lön-för-lika-jobb osv - och så iittala-klistermärkena bort från glasen såklart). Men annars försöker jag vara ganska diplomatisk och om möjligt se saker från flere håll - tråkigt kanske, men ändå nånting som känns rätt för mig. Sen får jag ofta, på alltför nära håll, uppleva fenomenet "men jag måste få säga vad jag tycker, jag är ju bara ääääärlig" - vilket jag avskyr innerligt. För allt måste man inte säga högt, fast man tänker det.
Vilket för mig vidare till det som efterlystes, en tanke som jag faktiskt kan tänka mig att ventilera högt här: Jag läste just om Blondinbellas imperium och hur bra hon tycker det gått det senaste året. Nå bra så, jag är inte en särskilt missunnsam person och tycker att jantelagen suger - men det som jag däremot reagerade på var meningen "jag är en superwoman". Där gick nånslags gräns för mig.
Överlag har jag de senaste åren märkt att ödmjukhet är en dygd som verkar komma mer och mer i skymundan - nuförtiden är det helt okej, och nästan normen, att sätta sig själv i fokus. Det är me, myself and I för hela pengen, och ju mer man syns och hörs desto bättre. Men sini en sån självcentrering tycker jag faktiskt är lite fult. Gott självförtroende är en sak jag önskar alla, för man kan inte älska andra om man inte är nöjd med sig själv - men det finns en skillnad: att alltid ha ett behov att framhäva sig själv, att alltid vara den som talar istället för att bara lyssna ibland. Människor som tar sig själv på så himmelens stort allvar, det är nånting jag inte riktigt kan med. Vi är alla ganska små myror i en jäkligt stor och gammal myrstack, och jag tycker inte det är så dumt att stanna till och komma ihåg det ibland, och få lite perspektiv på saker.
3 kommentarer:
Håller helt med dig om allt. Tror att sociala medier och alla människors 15 seconds of fame skapar det här otroligt individualiserade samhället.
Ett förtydligande gällande mitt inlägg: jag menade att det är bra att försöka formulera sina åsikter i skrift eftersom de oftast blir klarare när man låter dem lämna sin hjärna. Och att en åsikt i bästa fall leder till en diskussion som gör att man lär sig något. Det är inte hela världen att tycka olika ELLER ändra sig.
Peppe, jag hoppas och tror inte att du tog åt dig av vad jag skrev här - diskussionerna på din blogg är ju helt bäst, och de frammanas ju just av dina inlägg. Din stil är inte sån som jag syftade på i inlägget, utan just kiva eftersom den tvärtom är tillåtande även mot andra, och inte absolut.
Nej, absolut inte! Jag tycker att ditt inlägg var riktigt bra. Du är smart och jag gillar att läsa vad du tänker på, också (eller framför allt) när det är kritiska tankar..
KRAM
Skicka en kommentar