Grisaille

Juletider är upon us. Och tack och lov för det, för jag har haft noll ork och energi den här månaden, och till stor del tror jag det beror på ljus- och färgbristen. Ok, rent fysiologiskt ska det väl vara äkta solljus för att det ska ha en verklig betydelse för kroppen, men ingen kan nu ändå förneka att denhär monokroma november skulle vara ganska förrädiskt för psyket också.

Såhär lyrisk tycks jag bli av gott sällskap och rosevin mitt i vintern

 Har försökt gå ut varje dag och tanka lite frisk luft om inte annat, men häromdagen gick jag ut på kvällen istället - det gjorde gott det med. Det var nämligen vinklubbsträff på gamla Primula, och även om dagen efter var lite på sega sidan så var det väl värt det. Idag är det makens tur att svira loss i lillajulstecken med sina seglings-polare, och jag ska fortsätta trollbindas av en av de bästa böckerna jag läst i år, ja på flera år - Is av Ulla-Lena Lundberg.