Självständigheten skålade vi för på finmiddag hos vänner - maken slog på stort och dammade till och med av sin smoking. Jag nöjde mig med klackar och några lockar i håret.
Så blev det lussekatter och högtidlig sång för familjen på landet. Jag bakar bullar jämnt en gång om året, och det är oftast till Lucia, eftersom de tycks vara övermäktiga för de flesta bagerier att åstadkomma av nån outgrundlig anledning.
Så massproducerade vi julkort till släkt och vänner. Modellen var enkel, den inhyrda artisten flitig. Jag vet inte, men då jag scrollade igenom alla dessa " i år har vi inte hunnit skicka några julkort" -statusar på facebook kan jag ändå tycka det är lite synd att det verkar vara en utdöende tradition med riktiga kort.
Vi bakade pepparkakor. Vi dekorerade pepparkakor. Vi åt pepparkakor. Vi åstadkom till och med två hus, ett till mormor och morfar och ett till oss själva. Dem ska vi äta när de blivit tillräckligt dammiga, såsom traditionen bjuder.
Och så var det mittiallt julfester och "ärenden" på stan, ni vet såna av småsvettig och lätt panikartad natur.
Och ja, bloggandet drog det kortare strået åter en gång, vad mer kan jag säga.
1 kommentar:
Jag skickade inte heller några julkort i år. Det verkar tyvärr som att allt för många har för mycket att göra och trenden med godjul sms och hälsningar på Facebook tar över.
Skicka en kommentar