Hört i tamburen

Undertecknad, muttrande: Varför måste barn alltid vara så högljudda och nojsiga?

Sonen, vanligtvis allvetande: Jaa-a, int vet jag, men du kan ju googla på det! Eller fråga gud.

Solsken på flaska

Häromdagen provade jag en flaska zinfandel jag införskaffat ur Silja Lines sortiment. Zinfandels kan vara lite speciella, och i min smak lite övermäktigt syltiga och tunga. Men efter en lång paus gav mig Beringers Clear Lake mersmak i somras, och då jag såg denna Artezin klirra mot de övriga flaskorna på tax free-hyllan beslöt jag mig för att slå till. Och jag ångrar inget, den var utmärkt den också. Tyvärr kan jag inte för mitt liv minnas priset, men skulle tippa på en 12-15 euro?



Artezin Zinfandel är egentligen en blend med lite Petite Syrah och Carignan, men det är Zinfandeln som klart dominerar. Smaken är fyllig med strama men ändå behagliga tanniner, samt rejält med bär och kryddor. Mest framträdande är hallon och boysenbär, svartpeppar och eventuellt lite juliga kryddor som kanel*.

Vi råkade avnjuta vinet tillsammans med lite tapas (manchego, oliver, små chorizos, mandlar, fyllda paprikor etc) och det var inte alls tokigt.

*eller så lurades min näsa av pepparkakorna i lampan

Snigelns bästa jultips

Orkar man inte krypa med skurtrasan och såpahinken längs golven och ens pysselfinger inte har kliat sedan lågstadiet, så kan man tända några ljus och hänga upp några pepparkakor varhelst man kommer åt. Och vips* är det jul i stugan!

*jag är inne på snabba lösningar idag

En räddning i morgonen

Morgnar som denna, då man måste stiga upp 06.45 för att hinna till ett okristligt tidigt inbokat möte, kunde torr schampoo lika väl kallas torrt guld. Värt varenda cent, tänkte jag skriva, men kom sen på att av det halva dussin sorter jag testat så har faktiskt den billigaste varit den bästa.


Glöm Tigi och dylika, jag utser Herbina som bäst i test! Spraya, låt torka och borsta ur, och tadaa så är förvandlingen från Flottfia till Volymkajsa klar.

Uppfyllelsen

Jag trodde inte mina öron häromdagen då 7-åringen nöjt konstaterade att det nog börjat snöa för att han bett så flitigt till gud om det.


Vi är ignoranta ateister, eller åtminstone agnostiker, i vår familj, och jag var inte riktigt säker på hur jag skulle bemöta hans nyfunna tro. När jag slutligen fann mig och respektfullt försökte säga nåt om hur det eventuellt var gud, eller eventuellt bara en plötslig lyckosam väderleksförändring, gick han vidare till nästa ämne och upplyste mig om att han slutat äta produkter som innehåller svinkött.

Se nu så trångsynt jag är! Här hade jag bara själviskt antagit att han blivit kristen, men tydligen är det ju islam han följer.

Vad har ni för tankar kring barns tro? Om ni inte är troende själva, vad tycker ni tex om julkyrka i dagis/skolan? Religionsundervisning eller livsåskådning?

Housewife, se hit!

Du sökte alternativ till en barrande gran för en tid sen. Vad tror du om en sånhär lösning? Jag kan donera några tomma flaskor till dig om du behöver hjälp.

Boeuf B.

Grytmat är tröstmat, och jag kände för bœuf a la bourgignonne ikväll (eller bœuf bourgignon som det också kallas). Jag kollade lite i Hannas recept och tyckte det lät bra. Tills jag, som tro det eller ej, sällan överdoserar på vinet* missbedömde köttmängdens förhållande till flaskan. Jag hade alltså halva köttmängden mot vad receptet utgick från, och inga morötter, men hällde flinkt ner mer än halva vinflaskan i grytan. Kröhm.


Det blev helt ätbart till sist, trots att jag kanske inte velat bjuda in Julia Child på middag just ikväll.

Och vinet, kanske nån undrar? Många väljer just en Bourgogne enligt den geografiska principen (mat och vin från samma region gifter sig naturligt bäst) men jag skulle kanske välja en Chianti nästa gång. Nu körde vi bara med ett billigt franskt bordsvin, Vin Rouge du Midi hette det visst, och kostar c 6,50 euro.

*Peppe nämner att hon sällan är berusad, och jag kan sälla mig till det sällskapet. Man kunde ju önska att snäppet salongstipsy skulle vara det nya fullt-ös-medvetslös?

Dagens mantra

Jag ska försöka gräva mig ur min grop idag och tänka på detta.

Självständigheten

Vi gjorde en favorit-i-repris, och promenerade till Ka-Shing här runt hörnet.


Vi har förflyttat oss ett snäpp på gråskalan sen ifjol som ni märker.


Neljä pientä ruokaa, fool proof. Sköljes ner med ett glas Mateus rosé. Eller mjölk.


Snabbt, simpelt och alla är nöjda. Dessutom var halva ön där tror jag!

Kalas

Jag fick stå över kvällens gala, men till min vän Sara kan jag åtminstone ta med ungarna. Sagt och gjort, vi bjöd in oss själva med milt våld för att få gratulera födelsedagsbarnet.



Kolla tårtan, en puffet-kaka med flaggor och allt!

Sätt stopp för sånt här

Läs vad Kiri skriver om mobbning, och titta på videon hon lagt upp. Mina första 6 år i grundskolan var ingen dans på rosor, och har definitivt lämnat ärr i själen. Som barn är det svårt att sätta stopp för mobbning, vare sig det gäller en själv eller någon annan. Man har inte alltid kraften, modet, att säga ifrån och stå på sig. Man kanske inte vill att trakasserierna ska vända sig mot en själv, ifall man varit den som stått tyst brevid. Men som förälder har man både ansvar och makt, och jag tycker man måste göra sitt allt för att se till att mobbningsfrön inte kommer åt att gro i dagisgruppen eller skolklassen där ens barn går. Förutom att ta sig tid att tala med sitt barn om hur dagen varit, och inte bara nöja sig med korta svar, så tror jag att ett annat sätt är att aktivera sig själv och hålla kontakt med de andra föräldrarna, tex genom att vara med i föräldraföreningen.

En fråga jag ställt mig själv många gånger är förresten vad som månne är värre - att ens barn blir mobbat eller att ens barn mobbar? Jag lutar mot det senare. Blir man mobbad så är det åtminstone inte nödvändigtvis nånting med en som är fel - barn är grymma, och man kan bli utplockad enbart för att man talar på ett lite annorlunda sätt, eller för att man har fräknar. Men om man är den som mobbar då? Då mår man ju uppenbarligen inte bra själv. Och det kan vara svårare att råda bot på tror jag. Brist på empati är inget man kan trolla fram sådär bara.

Vad har ni för tankar kring detta? Har ni själv upplevt mobbning nångång?

Bitterfittan (ja, förlåt, men så känns det)

Är avundsjuk och sur just nu, och ingen trevlig, älskvärd person alls.

- är avis på folk som har lättåtkomliga, gratis barnvakter - dvs familj, mer än typ en gång om året.
- är avis på folk som har mer än 15 kvm per person hemma - jag blir galen av att bo såhär trångt.
- är avis på folk som får fira jul i sitt eget hem - känner julstressen smyga sig på allt raskare, är knappast ensam om det.
- är avis på folk som ska gå på bloggalan imorgon - jag fick just en vacker vintageklänning av mamma, men har jag tillfälle att använda den? Nope.
- är avis på folk som har en karriär - jag vet inte alls vad som väntar mig på jobbet när jag en dag går tillbaka.
- är avis på folk som ska resa till sol och värme i vinter - sku det åtminstone behaga komma lite snö här, men nej här ska det vara grått, fuktigt och angstigt som i en gammal yllesocka.
- är avis på folk som inte behöver oroa sig över sina barn dagligen - nå, där kunde det ju vara värre. Men det är tungt ibland ändå.
- är avis på folk som... tja, där var det väl, för idag åtminstone.

Känner mig småsint och liten som människa just nu, men jag behövde få ur mig det. Imorgon kanske jag gör en tacksamhetslista istället.

Tipset

Frisk luft, lite kökspsykologi samt dagens vin har varit en puff uppåt för min sinnesstämning. Leyda Sauvignon Gris Kadun Vineyard för knappa 11 euro är en intressant bekantskap. Den liknar sin kusin Sauvignon Blanc i rätt många avseenden, men är betydligt ovanligare. Den höll på att dö ut för en tid sedan, men har sett en liten renessans i bl.a. Bordeaux och i Chile, varifrån denna butelj kommer. I smaken är den fylligt frisk med torra citrustoner, främst lime och grape, och en aning vita vinbär. Några kan tycka den är lite översvallande i smaken (min far), men jag uppskattade fräschören och kommer att försöka utforska denhär druvan lite mera i framtiden.

Berg-och-dal-dagen

Denhär dagen har varit en berg och dal-bana. Jag har ömsom gråtit i förtvivlan, ömsom druckit kaffe och myst i trevligt sällskap, för att igen en stund senare känna vreden stiga och pulsen höjas och slutligen åka iväg på en skoj julfest. Ni får ta del av julfesten, resten orkar jag inte berätta om just nu. Detta är ju trots allt en bara ytlig glansbildsblogg.

Baka liten kaka -Tove hade igen levererat en superfin
chokladkaka till Bamsegruppens julfest!

Och nu är jag slut som artist och säger gonatt. Imorgon drar vi till lande för lite själaro, återhämtning och mammas mat.

Städning och så

Det finns åtminstone EN bra sak med att vara den enda vuxna här hemma. Man bestämmer allt helt själv, tex råddighetsnivån.



Efter min tidigare "riktiga" karriär som ensamstående, som ju varade i flera år, så har jag vid behov anammat denna visdom fullt ut. Lite stök därhemma är mindre farligt än en utschasad, ledsen mamma. Har man ingen hjälp så får man dra ner på vissa nivåer lite, och man behöver inte känna sig dålig för det. Ditt barn kommer inte att tacka dig för att det var dammfritt under soffan när han växte upp, utan för att han fick krypa upp i din famn närhelst han behövde det.