För att få en stunds lugn och ro efter några dagars intensiv samvaro med pojkarna, smög jag iväg i solskenet till Kabelfabriken.
Snart dags att gömma undan uggsen i väntan på torrare väder. Och note to self - gräv fram solbrillorna ur vinteride snarast, för att dölja gamla rynkor och förebygga nya.
Jag kom tomhänt tillbaka, även om där fanns mycket fint. Oformliga polyesterkläder med färdig svettlukt betackar jag mig för, och min krimskramsbroms var även den ganska hårt pådragen även om jag sneglade länge på några snygga 70-tals sänglampor och söta äggkoppar.
Läderväskor kan vara intressanta, men hittade denhär gången ingen i passlig storlek. Det enda objektet jag förälskade mig i totalt var en svinsnygg grå stol med rygg- och armstöd i lent svarvat hårt trä (stolarna på bilden har inget med den i texten att göra) - när jag hoppfullt kollade prislappen förstod jag att denna utsökta individs och min egen gemensamma saga var all - 1500 euro. Dansk design. 50-tal.
3 kommentarer:
Sacre bleu så fina stolar! Men I hear you girl, 1500 pengar är helt enkelt för mycket.
Jag blir alltid lite avis på folk som lyckas ragga upp en massa snygga fynd på dylika ställen. Själv är jag för lat för att orka gå igenom alla unika plagg och om man mot förmodan skulle hitta nåt passar det inte. Buhuu.
Peppe - det är nåt med dedär danskarna.
Hannah - jag älskar att gå på loppis, men jag fyndar sällan nåt. Felet är delvis i mina armbågar, tror de inte är tillräckligt vassa. Men just där vid dendär stolen jag nämnde så var det ganska spacious av nån anledning, tänk.
Skicka en kommentar