14 mars 2010

Karbas

..., som Simeon länge kallade Pargas. Kom just hem från ett intensivt veckoslut i Väståboland. Mycket intressant och mycket inspirerande! Det enda som harmade var det fina vädret - och då närmast det att jag inte hade en chans att få njuta av det utan måste hålla rumpan stadigt på skolbänken med små pauser endast för närings- och koffeinintag. Såhär fin utsikt hade jag om morgnarna:





Men eftersom Snigeln Räikkönen var tillbaka i stan innan solen gått ner kunde hon ändå njuta av solnedgången på Drumsö-isen en stund:





Nu är det dags för Lost och sambons varma famn, skönt.

Inga kommentarer: