Min man kom hem nyss och frågade om jag ville ha lunch. Jag tackade ja, och möttes i köket en kvart senare av åsynen av ett enormt fat* med melon, parmaskinka, hallon, manchego och vinegrätt-sparris samt en flaska välkyld riesling.
Vissa val i livet har jag åtminstone lyckats med, en klapp på axeln till mig för det.
*fast sen trampade jag lite i klaveret då jag nämnde en strip som Basse ritat nyligen, om getostsalladers bögighet. Jag kom inte ur mitt på-tal-om-ingenting-resonemang på ett snyggt sätt liksom.
7 kommentarer:
Oh, det DÄR ser gott ut!! Jag är själv lite beroende av cantaloupen för tillfället, kom just hem med en till. :) Sååå gott med rucola och halloumi med mer. Sku antagligen kunna leva rätt länge på olika sallader med dessa ingredienser.
Nämen hjälp vilken lunch! L Y X säger jag med lite avundsjuka... :)
Håll i honom säger jag bara!!!! kedja fast honom;)
Gott!! gott gott!. Ost kan nog gubben servera fraför tv:n men ett sådant där fint upplägg kan jag drömma om:)
Ja! Vilken man! :)
Grattis på namnsdagen, förresten!
Melli, ja herrejesstas vad det är gott med melon - om man bara hade lite tålamod att låta den mogna, men det har jag hemskt sällan...
mammaspring, det här hör tyvärr inte till vår vardag måste jag säga.
Veronica, jag håller i honom med näbbar och klor!
Helen, tack vännen - det är du och min mamma som kommit ihåg! :)
Alltså kan han börja dra en kurs för andra män hur man uppvaktar sina fruar med GOD mat? Jag tappar nerverna om jag får malet kött och kidney bönor ännu en dag till! (inte är jag alltför krävande men enough is enough)
Grattis Linda - du har gjort ett kap =)
Michaela, nytt arbiskoncept kanske? Ska se om jag kan övertala honom, haha!
Skicka en kommentar