Hur man fördriver en dag som mammaledig

Tori har öppnat igen, efter en evighetslång köksremppa. Testade lunchen där med Johanna och Vincent idag. Smile and the world smiles with you!



Sen var jag mätt. Väldigt mätt. Kolla bara! Nånej, men här får ni en "Dagens outfit" så ni får se hur stor magen blivit sen sist. Bara en ynka månad kvar nu, mas o menos. Shit. Känner mig som en total newbie fast jag nog enligt all logik borde ha ett hum om vad som komma skall.

Egna barn, andras pestar?

Jag är medveten om att jag utvecklat en del småjobbiga tant-tendenser de senaste åren (stickning, oförmåga att kunna sova längre än till 09 på veckoslut, surt knackande i väggen när grannarnas sänghalmslekar hotar väcka 5-åringen osv) och nu kan jag tillägga ytterligare en på listan: förargelse över gapiga och skrikiga barn på allmänna platser. På riktigt, vad är juttun med ungar som skriker hela tiden? Och då menar jag inte då de är arga eller ledsna, utan när de helt vardagligt önskar kommunicera sitt budskap med exempelvis syskon eller föräldrar. VARFÖR MÅSTE DE PRATA MED STOOOORA BOKSTÄVER HEEEELA TIDEN? Och en ännu mer angelägen fråga - varför säger inte deras föräldrar nånnting åt dem, utan låter dem gasta på i vad som känns som långt över 100 decibel i allsköns ro? Varför kan inte barn tala med vanligt röstläge? Jag lider inte av krabbis nuförtiden, och är dessutom själv småbarnsförälder, så min smärttröskel torde vara normal eller över medeltalets - men joku raja. Åtminstone på café, i bussar och andra slutna utrymmen vill jag slippa dehär små förmågorna, tack.

Croatia - douze points!

Nu är det bokat - i september drar vi på fyrmis till Kroatien. Yngsta backpackern kunde vi dock inte boka med helt officiellt ännu, eftersom alla väsentliga uppgifter såsom kön och namn och sånt ännu saknas, men den snälla tanten i kundserviceluren intygade mig dyrt och heligt att ett sånt litet knyte nog ska rymmas med ändå. Om inte annat kanske som handbagage? Nej, så sa hon inte. Men vi får alltså snällt återkomma när vi har rekvirerat mer information om vem och vad som döljer sig i magen.

Multitasking

Gör mig fin OCH smider semesterplaner till hösten. Blue1 har bra erbjudanden till Kroatien just nu, men 4 pers. kräver lite mer tankearbete än 2, speciellt då hälften av passagerarna är på vardera sidan kring metern långa, give or take.



Tack till T&H för födisgåvan förresten! <3

Svartvitt

Ibland vill jag vara lite kyltyrell, och då brukar jag lämpligtvis ta min kompis Maria under armen och dra iväg på nån utställning. Nu tänkte vi slå två flugor i en smäll och kolla upp Ateneums Caj Bremer -foton och Onerva, Kaupungin Naiset -utställningen. Den senare imponerade inte särskilt på mig, tyckte idén var bra, men utförandet haltade. Den röda tråden var svår att följa, och i mitt tycke verkade Onerva faktiskt inte särskilt vare sig framstående eller provokativ eller intressant eller nånting alls.

Däremot var Caj Bremers fotografier utsökta och gav valuta för de 9 eurona besöket kostade. De var till största delen svart-vita, och blandade dokumentärjournalistiska motiv med en gnutta mode från 60-talet och så lite privata familjefoton från modernare tider. Här nedan ett urval för att belysa stilen:




Vi hade faktiskt turen att råka stöta på fotografen i egen hög person, och det var väldigt intressant att få höra storyn bakom varje alster.




Phil and Ted´s, släng er i väggen.


Sylvi Kekkonen sörjer sin bortgångne man.

The Far East

Gjorde ex-tempore en liten road trip österut idag. Borgå, och speciellt gamla stan då, är verkligen jättemysigt - sku det inte vara åt "fel" håll kunde vi bra bo där.


Se bara så glad jag ser ut.


Och ännu gladare då det vankas mat.


Sniglar med vitlöksblommor åt undertecknad, svamprisotto och chévre åt bättre hälften.


Dethär är han jag menade just, ifall ni inte förstod då jag skrev "bättre".


På Paahtimo får man också te. Har blivit så gamylig av mig att jag oroar mig för nattsömnen, och tackar nej till koffein efter kl 17.


Och sitter man ute kan man kolla isflaken dundra förbi (sambon blev så intona att han lekte med tanken att filma dem, tills jag strängt förbjöd honom) och krascha in i bron brevid - det gjorde vi, tills vi blev så yra och illamående att vi beslöt oss för att åka hemåt igen.

Ökenblomman

Gick på bio igår och såg Desert Flower. Eftersom jag läste boken i tiderna och visste vad den handlar om slapp jag springa ut från biosalongen rödgråten och illamående - men tung och upprörande var den ändå. Kvinnlig könsstympning är alltså den röda tråden i filmen. Waris Diries berättelse kan låta som värsta askungesagan (gå nu från smutsig nomadflicka till att sippa dom perignon med Naomi och Christy), men ändå är den inte alls så amerikanskt filmatiserad som den kunde vara. Tur.


Den berättar helt sakligt om Waris uppväxt i Somalien (väldigt vackra landskap!), om familjen och i synnerhet mamman, kärleksfullt och utan att förkasta eller fördöma. Det är traditionerna som kritiseras och som måste förändras. Hur kan man utsätta små flickebarn för såna grymheter? Smutsiga, rostiga rakblad och en livslång plåga som tas för givet att höra kvinnan till, fy f-n. Ändå slås man av den optimism och den energi som utstrålade hela filmen igenom - en verkligt modig kvinna, nån att se upp till. Jag rekommenderar! Synd bara att det var så få män i publiken.

Tuuuuuu-uuuuffft

Om min son skulle modeblogga, skulle denhär vara allra högst på hans gotta-have-lista. Han kan inte komma över hur otroligt coolt det är med en t-shirt med tryck på, var en liten fisk som håller på att bli uppäten av en större säger "shit".


Han har stolt förevisat denna shit-skjorta åt alla, och tycker det är väldigt trist att inte hans mamma låter honom gå dygnet runt, flera dagar i rad, med samma kläder utan insisterar på att de måste tvättas emellanåt.

Snigeln modebloggar

Titta vilka sjukt snygga träskor de gör i Sviiiiden - MÅSTE ha! Eller sen hasbeensena jag nämnde tidigare, de duger nog också bra åt en liten juntsnigel som denna. Tack tack. Sa jag ren att det är min födelsedag idag?

Grattis jag!

Jag borde egentligen koncentrera mig benhårt på att dels skriva på skoluppgifter och dels på att skriva ihop min nästa artikel till Marthornas förbundstidning (hot hot, jag vet), eftersom bägge deadlines närmar sig med ljuset hastighet. Men jag loggar ideligen in på facebook istället, och blir så rörd varje gång - det ramlar in gratulation efter gratulation i rasande fart. Skoj med födelsedagar tycker jag!

Förresten, såhär snygg kan man vara när man cyklar:



Danska Yakkay måtte ha de finaste hjälmarna around - och en sån ska jag få av världens snällaste sambo! Har bara lite svårt att bestämma mig för hurdan, men det lutar mot Tokio-modellen:

Voi voi, smör smör

Jag har nu gjort slag i saken angående nånting jag funderat på en längre tid. Jag har bytt ut familjens margarinintag mot smör. Det har ju diskuterats en hel del vilkendera som är bättre ur både en hälso- och en ekologisk synvinkel, men utan att dra fram några desto mer djupgående forskningsresultat eller analyser så bestämde jag mig för att ha tilltro till gammalt vanligt bondvett. Kollar man vilka kemiska smörjor margarin egentligen består av(enligt livsmedelsverket, som ju borde ha koll) så tappar t.o.m. jag aptiten:

Extraktionsbensin (hexan)
Aceton
Nickelspån
Natronlut
Fosforsyra och citronsyra
Blekmedel
Metanol (bildas av natriummetylatet vid omestringen)
PAH (polyaromatiska kolväten, några av de mest cancerframkallande ämnen som finns)

Smör i sin tur består av grädde och eventuellt lite salt. Är man i riskgruppen för hjärt- ch kärlsjukdomar eller har andra specialbehov att ta hänsyn till är det naturligtvis en annan femma, men för mig känns det bättre såhär.

Vad tycker ni?

Sommaren har kommit till 51:an

Hurra, man får köra 100 på långa bitar av 51:an! På det sättet kan man ju spara ihop ett tiotal minuter av sin värdefulla tillvaro.

Grönt är skönt

Fick nöjet att leka svägerskans avec (jaajaa, brodern och jag är ju inte ännu gifta, och ingendera av oss är heller lesbisk, men ni fattar) till House of Eco -nätbutikens lanseringstillställning på Kabelfabriken - och där fanns helt som väntat hur mycket snyggheter som helst.



Costos hattar vet alla redan att är tuffa, så jag ids inte tjata om dem.


Jag ska tammetusan ha ett par swedish hasbeens ännu nån dag. Sen när jag blivit sifferblind eller drabbats av akut rikedom eller nåt. Orkar inte sukta mer.



Dehär gamla omgjorda gubbkavajerna ser nog lite cheesiga ut på bild, men de var på riktigt rätt tuffa och annorlunda när man fick känna och pajja på dem.



Väskor i återanvänd segelduk - har en hemgjord (design by Katarina) från förut, vill väldigt gärna ha fler!



Fick hem några små, men naggande goda grejer - en punainen norsu pipo (eller vad de nu kan tänkas heta för miniatyrmänniskor med ett huvud stort som en knytnäve)...



... och ett halsband med växtfärgade palmfrön. Vänligen totalignorera håret och minen, och lägg istället märke till min nöjda materialistiska aura. Aah.

Post påskum landum

Tillbaka i stan.

Det viktigaste med påsken är givetvis födan, så vi börjar med en illustration:


Vi dukade upp lammfilérullader, fyllda med örter, parmesan och parmaskinka, serverade med en grönsallad samt potisgratäng med rödvinssås och svartvinbärsgelé - can´t go wrong there. Sen var vi så övermätta så vi sparade memman till nästa dags rääppiäiset.

Annars bestod påskhelgen mest av diverse slappande. Skönt med äldre och yngre generationer som underhåller varann - ena babblar på oavbrutet med en massa nonsens och är glad över uppmärksamheten, medan den andra enkelt kopplar bort hörapparaten och njuter av friden.


Under tiden sysselsätter man sig själv lämpligtvis med sånthär:

Glad Påsk!

Nu åker denhär familjen till landet, och lämnar bara lite gräs kvar i stan. Hejps!