Johanssons och pianotanten, som är skriven av Carina Wolff-Brandt och utgiven av förlaget Vingpennan är den tredje boken i en serie som handlar om familjen Johansson. De behöver tydligen inte läsas i nån viss ordning, utan funkkar var och en för sig som fristående berättelser också. I det här äventyret åker Malin och Fia med sina föräldrar till ett sommarpensionat, där de stöter på en skönsjungande pianotant som de bestämmer sig för att hjälpa. Med vad? Nå, där ingår mopeder, skelett och måsar kan jag avslöja.
Sonen lyssnade gärna på historien och fnissade åt flickornas tokigheter. Själv tyckte jag att illustrationerna var fina och kapitlen precis lagom långa, men det förblev lite oklart för mig varför mamman i början av boken satte sig i garderoben för att råma som en ko. Fast i och för sig går det inte alltid att förklara mammors beteenden, det har jag ju märkt med mig själv också!
3 kommentarer:
Jag sätter mIg alltid i garderoben och råmar då jag är arg, det är skönt. Prova.
Jag brukar oxå råma men behöver ingen garderob för att göra det:-) Kan annars rekommendera W-Bs andra böcker också - t ex Brandy Brant som handlar om en hund. Den har vi läst mååånga gånger!
Vi var grannar med Wolff-Brants som små och böckerna om Johanssons är ju inspirerade av hennes egna döttrar. Så vi är också med i böckerna jag och min syster. Vilda Matilda är min syster och jag kommer inte ihåg vad den andra kompisen kallas, men det är liksom jag... men lite kul i alla fall. Har inte läst böckerna ordentligt själv men lite bläddrat.
Skicka en kommentar