8 feb. 2011

Om att äga sina barn

Jag tycker Jenny Östergren uttrycker en speciell saknad väldigt fint i sin krönika, läs den. De flesta av er är antagligen inte så bekanta med den känslan, och jag hoppas det förblir så.

4 kommentarer:

Sonja sa...

Oj hjälp vad det var sorgligt. Började gråta.

Kram Linda!

hemMAMAmi sa...

Nej usch, blev helt tårögd då jag läste krönikan. Jag vill aldrig ha den känslan och hoppas så innerligt att det heller aldrig händer. Men man kan ju aldrig veta. Kan däremot inte ens föreställa mig känslan.

Mama´s got the magic sa...

Det där var en av de bästa krönikorna på länge. "gympaträning och filmkväll och en familjär upptagenhet som luktar svettig sporthall, stekt lök och trygg närhet" - så fint!

Linda sa...

Konstigt, jag som är ovanligt gråtmild blev inte alls rörd på DET sättet - men nickade igenkännande och tycker det var ovanligt väl beskrivet.