20 juni 2012

Hur man tämjer vildungar

Vi hade inte precis den soligaste morgonen, och mina nerver höll på att säga *POKS* av allt gnäll, rådd och trots mina två små kompanjoner åstadkom. Jag hade ändå sinnesnärvaro att snabbt trycka ner varsin cykelhjälm på våra huvuden och springa nerför trapporna och ut i solen innan det blev ugly. Sen trampade vi iväg, stannade till i några parker på vägen, och tog till sist en fika vid strandcaféet.
 

På hemvägen belönade jag mig själv med några pocketböcker från emmaus-loppiset runt hörnet.




Det känns som om vi varit igång en evighet. Och nu har vi ännu hela eftermiddagen kvar. Yippie.

3 kommentarer:

Pia sa...

oh no.. hatar såna dagar!

Såg ni förresten våra kids? De var med sitt dagis på utfärd till just den stranden idag, ett gäng småmänniskor i gula västar?

Malin sa...

Bra böcker har du fyndat, speciellt Hustvedts bok är en pärla!

Linda sa...

Pia, det vimlade ju av barn, men jag hade sånt sjå med att hålla ögonen på mina egna att jag faktiskt inte noterade några gula västar. Försöker fiska i minnet, men är inte säker. Men det var e fin dag att hänga där idag! Och snart vill vi träffa er, helt tete a tete och utan neon-västar. :)

Malin, aj bra att veta, det var lite i blindo jag valde ut dem.