Tumis

Ikväll cyklade jag och sambon glada i hågen till Gaijin på Bulevarden. Maten var himmelsk, det var skönt att få tala med varann utan att bli avbrutna, och vi påmindes vagt om en tillvaro back in the days.



Ändå kunde vi inte hjälpa det - båda funderade vi på hur grynet hade det hos barnvakterna. Om hon haft lessamt, om hon ätit, om hon... Det var inte bara första gången för henne, utan också för oss. Hon hade haft det alldeles utmärkt visade det sig naturligtvis vid upplockningen några timmar senare, och jag gjorde en liten mental anteckning om att vi inte får låta det gå ytterligare ett år innan vi bokar barnvakt nästa gång.

Och ett stort tack till snällaste gudföräldrarna!