1 okt. 2012

Slut

Kan inte precis säga att jag njuter av den nya vardagen. Vädret, logistiken, känslan av att ständigt skynda sig nånstans, till dagis, till jobbet, till butiken och sedan hem igen, att inte rikigt räcka till någonstans. Blä.
Får man säga högt att man längtar efter semester då man bara jobbat lite på en vecka? Nä, kanske inte. Eller lite barnvaktningshjälp ibland? Tumistid med sin man nångång? Nä, bäst att knega på bara, alla har väl det ungefär såhär ibland kan jag tro.

5 kommentarer:

Pia sa...

O-ja. Jämna plågor men med ljusglimtar nu som då. Som tur. Om några veckor är du pro på logistiken och hittar tom genvägar. Då först känner man sej som en vinnare! Kämps!

mammaspring.com sa...

Åh shit... jag är "ledig" just nu innan start på nya jobbet och jag trivs nog lite för bra med att bara vara ledig! Kunde lätt tänka mig ett liv som sådan där Hollywood fru :) Maria Montazami here I come!

din man sa...

Hihi din rubrik (på engelska) kombinerad med bilden fick mej att fnissa till lite ;)
Puss!

Maria M sa...

Tänkte just att hur månne du har det på jobbet... hoppas det var bättre dag idag. Kram!

Linda sa...

Pia, hoppas det, för det här känns ganska sugigt.
mammaspring, jag med! Jag är inte den som vill finnas till bara och enbart för barnen, men det är så SKÖNT att veta att man KAN släppa allt när det behövs! Fast nåt Maria Montazami -liv är det lite knepigt att få till på vårdpengen, hehe!

Älskling, jag är glad att det här roar dig.

Maria (Montazami?:)), det knallar och går, måste väl vänja mig bara.