15 okt. 2014

En teaterkväll


Var igår på Gräset är mörkare på andra sidan på Viirus, och har fortsatt att tänka på pjäsen hela dagen. Vilken upplevelse alltså! Sällan man får hela skalan av känslor serverad på det där sättet - jag både skrattade, fnissade, kände med, var tårögd och rädd. Skådisarna var naturligtvis bra, men den som ska ha den största elogen är nog regissören och scenografen - otroligt uttrycksfullt med minimala medel. Så väldigt, väldigt synd att detta var en av de sista föreställningarna , hade mer än gärna uppmanat alla jag känner att gå och se den. Är glad att Helena tog mig med, ibland behöver man en spark i baken för att få saker på gjorda, även om de hängt på to do-listan en tid.


Som tur finns boken för er som missade pjäsen!

2 kommentarer:

Peppe sa...

Håller med, en så otroligt bra föreställning!

Linda sa...

Peppe, helt fantastisk!