29 maj 2012

Om alkoholvanor

Jag brukar ibland ha lite dåligt att vara över att mitt dagliga vinglas. Nånstans känns det inte riktigt accepterat liksom, och jag känner mig alltid lite skamsen då jag kontrar eventuell kritik med "jaa, men det är ju faktiskt bra för hälsan med ETT glas". Tycker det känns tråkigt att hamna i en försvarsposition, för jag dricker verkligen inte mycket, så gott som aldrig nånting starkt, och blir sällan berusad. Jag gillar att ta ett glas med maten, eller alternativt ett i soffan efter att barnen lagt sig - att stanna upp, andas ut och bara njuta en liten stund. Det är min choko, liksom. Dessutom jobbar jag ju med viner, så jag måste hålla mig a jour med marknaden,  och behöver inte heller lägga ut en massa egna pengar på det.


Nå, nu läser jag i en ny rapport från Europakommissionen och Världshälsoorganisationen WHO att vi i snitt dricker 12 liter ren alkohol per vuxen och år, vilket motsvarar tre glas vin om dagen. Det är ganska mycket, det! Mest dricker östeuropéerna, vilket inte var oväntat. De hinner få i sig 14,5 liter alkohol per vuxen under ett år, vilket är 2,1 liter mer än grannarna i västeuropa. Sen kommer den lite förvånande delen -minst i Europa dricker nordborna, som konsumerar 10,4 liter. Men grejen här i norr är ju att de gamla konsumtionsvanorna sitter kvar - det dricks* mer sällan men desto större mängder när det väl gäller, och det är också mycket vanligare att alkoholintaget inte görs i samband med måltider. Men jag trodde faktiskt att det dracks betydligt mera här.

Vad tycker ni är en okej alkoholkonsumtion, och när ska man bli orolig över sina egna vanor, eller andras? Hur mycket dricker ni?


*eller "brukas", som myndigheterna ofta väljer att kalla det, till min stora förtret. Vaddå bruka? Man dricker väl, precis som man äter? Att man kan MISSbruka alkohol är en annan sak, man kan ju MISSbruka mat också.

31 kommentarer:

Naja sa...

Jag har funderat en del i det sista på det här också. Kanske för att jag inte druckit ett fullt glas alkohol sedan bloggkryssningen i november... Vintanden börjar verkligen värka så småningom.

Jag dricker (i icke-välsignat tillstånd) inte alkohol dagligen men nog minst tre dagar/vecka.
I perioder, sommar, semester och resor, blir det vin varje dag och det känns bra samtidigt som det känns bra att ha en "vit dag" efter några veckor. Vet inte varför, kanske för att dämpa det lilla dåliga samvete jag trots allt kanske har - "se jag klarar flera dagar i rad utan att dricka vin till maten".

Nej nu måste jag sluta tänka och skriva om alkohol, annars blir det rödvin till lunch här... ;)

Fru F sa...

Jag tycker huvudsaken är att man håller koll på sitt eget alkoholbruk och så klart att man inte dricker sig berusad inför sina barn. överlag är det ganska sjukt att drickandet ska skuldbeläggas så förfärligt i det här landet. Jag menar: vem tar skada av ett glas vin i dagen? Mycket värre är det väl att dricka sig plakat en gång i veckan/ på två veckor? Eller?

Mia sa...

Vi har ju en i vår direkta närhet som är alkoholist utan att erkänna det själv. (som det ju ofta är...)
För mycket alkohol är då man inte kan kontrollera hur mycket man dricker. Alltså då ett glas automatiskt blir till ett till som blir till ett till osv.

Att ta ett glas om dagen är inte för mycket om man lika bra kan vara utan detdär glaset. Alltså, krävs det för att man ska kunna varva ner så är det för mycket. (enligt mig).

åsa sa...

Jag kan ta mig ett glas vin ibland, kanske blir det tre fyra glas i veckan men sällan mera än ett glas åt gången. Ibland får jag lite dåligt samvete för att jag dricker vin på en vardag, det känns som om det inte är helt godkännt. Ändå tycker jag att det är bättre att ta ett glas då och då än att ta hela veckans ranson på lördagkväll. Och liksom Naja håller jag vita dagar/veckor ibland för att visa att jag kan, just för det där samvetets skull. Det viktiga är att man har kontroll över sitt drickande, men problemet är väl att få medger när de har förlorat kontrollen.

Sonja sa...

Ååå vad du är söt!

Dricker några glas per vecka, oftast blir det fredag eller lördagkväll som jag och Basse delar en flaska.

fröken nytta sa...

Vi dricker också ofta vin till middagen under vardagskvällar. Maten smakar så mycket godare och så får man lite mera "glamour" i vardagen. Inget konstigt med det, tycker jag. Vi håller oss till varsitt glas. Det tycker jag är helt okej.

Helena S sa...

Brukar dricka ett glas nästan varje dag. Inland fyller jag på. Har aldrig haft problem att inte dricka när det behövs. Dricker sällan starkt och aldrig cider etc. Ibland blir jag full och det är kul.

Helena S sa...

Ibland fyller jag på sku det ju stå. Har varit aspackad senast typ 1999.

Ingela sa...

jag var på besök till Pernod Richard för en tid sedan och de talade om "what we in industry call the hockey-stick" -grafen, som ju visade att ett moderat alkoholintag är hälsosammare än inget alls. Men så har de ju ett eget intresse i att säga sånt.

Själv blir jag stundvis fundersam på etik och att jobba med alkohol. Nu bor jag ju i Danmark och danskarna är inte särskilt brydda om det, men jag har en känsla att läget är känsligare i Finland?!

Själv dricker jag inte så mycket, kanske ett par portioner i veckan. (Beror på vad som sker, för jag dricker sällan hemma).

Enligt danska myndigheter är "låg riskgränsen" 7 portioner/ vecka för kvinnor. (vad det nu sedan betyder..)

Peppe sa...

jag dricker också ett glas om dagen. Aldrig mer och jag blir aldrig aldrig full. Hatar det innerligt.

Linda sa...

Naja, jag brukar också ha en vit dag nu och då. En vit vecka tycker jag är för länge, det känns för tråkigt. Jag är jättedålig på dieter också, för jag ger alltid upp då jag är så svag för sånt som är gott helt enkelt!

Mia, jag tycker också det är betydligt värre att dricka sig aspackad - varför gör man det, liksom?

Andra Mia, jag förstår hur du tänker. Och att inte veta sina gränser är nog oroväckande, det borde man ha lärt sig efter de värsta försöken i tonåren liksom.

Åsa, jag vet att jag KAN vara utan, för det har jag ju varit alltid då jag varit gravid. men skoj är det ju inte precis, nog har jag suktat efter ett glas rött ibland då.

Sonja, tack! Skulle jag inte jobba med viner skulle det antagligen bli mer veckoslutsorienterat för vår del också.

fröken nytta, precis så gör vi också. Lite vardagslyx, så att säga.

Helena, jag gillar dig när du är lite tipsy! <3

Ingela, jag är nog lite benägen att tro att ett litet glas kan vara bra för kroppen. Jag tycker man ofta får läsa om såna studier? Men visst har jag också tänkt på de etiska aspekterna i min bransch. Men å andra sidan är det ju ett vanligt "livsmedel", alltså vin. Vodka och starka drycker är knepigare. Men jämför man med tex tobaksindustrin så är det ju helt annat, där skulle jag ha väldigt svårt att se mig själv faktiskt, för allt handlar ju inte bara om pengar.

Linda sa...

Peppe, nä, det slutade jag också med för ganska länge sen. Känslan av att vara så osams med sin kropp och så dimmig i huvudet är lite obehaglig nu, och inget jag vill sträva efter! Ibland kan man ju ta ett glas för mycket när kvällen är lång och man har riktigt roligt, men krabbis och den shabangen - nejtack, helst inte.

Morzan sa...

Jag delar oftast en flaska vin med Farzan på fredag, och så inget alls eller 1-2 glas på lördag. På vardagarna dricker jag inte, är helt enkelt inte sugen. Fredagskänslan infinner sig istället bättre om jag tar ett litet glas vitt redan medan jag lagar mat, jag väntar på det hela veckan ;)

Om det är ordentlig barnfri fest typ kan jag t.o.m halsa i mig mer än en hel flaska vin under en kväll (typ först skumppa och sen vin med och efter maten), men det är väldigt sällan nuförtiden. Jag gillar nog att känna lite "nousuhumala" men sen dricker jag aldrig annat än vatten efter senast midnatt.

Gränsen för storkonsumtion hos kvinnor är ju 16 doser/vecka eller 5 doser/gång, och det ser jag nog till att underskrida.

Anonym sa...

För mig har alkohol alltid varit lite "lyx" och fest. Jag dricker bara vid festliga tillfällen eller fredags eller lördagskvällar. Det känns på nåt sätt förbjudet att drick amitt i veckan, vet inte varför. Men sist och slutligen dricker jag ju säkert samma mängd i meldeltal som om jag skulle dricka ett glas varje dag. Eftersom jag kanske dricker 2-3 glas på fredag och/eller lördag...

Minna sa...

Dessa siffror brukar oftast vara uträknade för 0-100-åringar. Skulle förra årets siffra åt 15-74-åringar i Finland falla där någonstans kring 16 liter.

Ängeln Lova, Alvin och Lykkes mamma sa...

Jag dricker inte alls. Jag slutade dricka helt år 2002, dessförinnan drack jag kanske 1 cider vid bastubad. Jag har aldrig ägnat mig åt drickande. Min man dricker inte heller mer än 1 öl vid god mat eller så, det kanske blir 2-3 öl i månaden. Vin dricker han inte alls.

Vinälskaren sa...

Läser din blogg av intresse för vin, men har aldrig tidigare kommenterat. Känner att det är väldigt tabubelagt detta med alkoholvanor. Får själv pikar och kommentarer för mitt "drickande", antagligen för att jag är öppen med det, och det tycker jag att jag kan vara så länge jag inte anser mig själv ha problem.
Dricker ett/två glas vin varje kväll ( à 8 cl). Mer på fredagkvällarna då vi satsar mer på mat och smakupplevelser med maken. Det som får mig att fundera med tanke på de övriga inläggen är; hur kan man kontrollera att aldrig aldrig bli/vara full. Ibland kan jag dricka flera glas utan att känna ett smack, medan vissa gånger tål jag knappt ett glas. Och tyvärr märker man ju att man är full först då det är för sent. För det är inte heller något jag strävar efter, tvärtom är det synd att man blir full vin. Dricker aldrig något annat än vin. Okej, champagne/skumvin ibland, men i huvudsak vin.

M sa...

Jag dricker inte heller alls och har aldrig varit full (är 32). Jag har väl bara aldrig haft en tillräckligt bra orsak att göra det, men ibland känns det som om man var JÄTTE KONSTIG för att man inte dricker. Ett tag sedan fick jag en nästan chockad fråga på en fest: "Dricker du verkligen bara juice?" Fast det var ju bara en person, de andra verkade inte bry sig. Och så tycker jag att det ska vara också. Live and let live, bara man inte skadar någon genom det man gör.

Har just läst Juhani Seppänens bok Selvästi juovuksissa. Vet inte om jag nu fick så mycket ut av det, men kan vara bra att läsa om man funderar på sina alkoholvanor. Han är en läkare som slutar dricka för ett år och skriver om det och alkohol i största allmänhet.

M sa...

Eftersom jag vuxit upp med en förälder som är alkoholist (numera nykter sådan) så är jag ganska snäv i vad jag tolererar. Då barnen var mindre så drack jag aldrig inte ens ett glas vin då dom var på mitt ansvar, numer så dricker jag 1 gång på två månader en cider eller ett glas vin. Ikväll skall jag dricka champagne :p

Jag ser inte ner på andras alkoholkonsumtion, each to their own, jag äter för mycket choko. Fastnade aldrig på alkoholtåget helt enkelt (tycker de mesta smakar vidrigt illa)...

hannahnorrena.com sa...

Det var värst vad här var prydligt gäng, verkar vara ett himla bevisande hit och dit om att "jag blir då minsann aldrig full" och jag skulle aaaaldrig dricka mer än ett, max två glas.

Jag dricker gärna betydligt mer än så och längtar efter att få ut den här sklodden i magen så jag kan sätta mig på terassen med ett glas kallt vitt vin. Och jag kan garantera att det knappast kommer att bli endast ett. :) Livet är till för att avnjutas och så länge man inte skadar sig själv eller andra är det väl inte så himla noga.

hannahnorrena.com sa...

Det var värst vad här var prydligt gäng, verkar vara ett himla bevisande hit och dit om att "jag blir då minsann aldrig full" och jag skulle aaaaldrig dricka mer än ett, max två glas.

Jag dricker gärna betydligt mer än så och längtar efter att få ut den här sklodden i magen så jag kan sätta mig på terassen med ett glas kallt vitt vin. Och jag kan garantera att det knappast kommer att bli endast ett. :) Livet är till för att avnjutas och så länge man inte skadar sig själv eller andra är det väl inte så himla noga.

hannahnorrena.com sa...

Det var värst vad här var prydligt gäng, verkar vara ett himla bevisande hit och dit om att "jag blir då minsann aldrig full" och jag skulle aaaaldrig dricka mer än ett, max två glas.

Jag dricker gärna betydligt mer än så och längtar efter att få ut den här sklodden i magen så jag kan sätta mig på terassen med ett glas kallt vitt vin. Och jag kan garantera att det knappast kommer att bli endast ett. :) Livet är till för att avnjutas och så länge man inte skadar sig själv eller andra är det väl inte så himla noga.

hannahnorrena.com sa...

Det var värst vad här var prydligt gäng, verkar vara ett himla bevisande hit och dit om att "jag blir då minsann aldrig full" och jag skulle aaaaldrig dricka mer än ett, max två glas.

Jag dricker gärna betydligt mer än så och längtar efter att få ut den här sklodden i magen så jag kan sätta mig på terassen med ett glas kallt vitt vin. Och jag kan garantera att det knappast kommer att bli endast ett. :) Livet är till för att avnjutas och så länge man inte skadar sig själv eller andra är det väl inte så himla noga.

hannahnorrena.com sa...

Jag erkänner, jag är gälit berusad redan nu eftersom jag publicerat min kommentar fyra (?) gånger. Rai-rai....

Vinälskaren sa...

Ha-ha! Bra skrivet hannahnorrena.com. Lite så tänker alltså jag också, fick kanske inte ut det lika tydligt som dig. Njut så länge man lever liksom.

M sa...

Det här är kanske lite provocerande men en fråga till Hannah (Norrena) - varför är man "prydlig" om man dricker bara lite eller inte alls? Jag förstår inte riktigt varför det ses som negativt. Och varför är det mer okej att säga att man gärna dricker mycket? På vilket sätt är man bättre då? Eller är det kanske så att det är okej om man inte dricker mycket bara man inte säger det högt?

Jag vet inte om jag är en av de "prydliga", men jag ville nämna mitt icke-drickande bara för att balansera det lite (kanske inspirerad av Seppänens bok, som jag nämnde). Alkohol är framme så mycket i t.ex. Finland och man får lätt den bilden att man "måste" dricka, annars är man inte normal. Jag vill bara säga att man inte måste om man inte vill. Det är helt okej, eller hur? Jag ser inte ner på dem som dricker (bara det inte skadar någon), men tolererar å andra sidan inte heller det att man ser ner på det att man dricker lite eller inte alls.

Linda sa...

Morzan, för mig är det inte så stor skillnad på vardag och fest. Äter jag gott (vilket jag ju siktar på dagligen) så är jag alltid sugen på ett glas vin till!

Anonym, jag undrar också varför det känns så (tydligen är du och jag inte de enda?)?

Minna, jag tror dig, statistik har aldrig varit min styrka.

Lovas, Lykkes o Alvins mamma - jag förstår vad du menar, men jag blir så provocerad av ordvalet "ägna sig åt drickande". Inte tycker jag nu heller precis att jag ägnar mig åt drickande, fast jag skulle ta ett glas varje dag. Jag äter, och jag dricker, det är inget konstigt med det.

Vinälskaren, jo, alltid har man ju inte full koll. Men sådär överlag så tycker jag nog att jag vet hur många glas jag kan beställa utan att bli mer påverkad än vad som känns okej.

M, jag respekterar helt att folk inte dricker nån alkohol. Men samtidigt känns det lite... besvärligt. Det är som att umgås med folk som är väldigt allergiska, man måste anstränga sig och fundera för att alla ska kunna vara med på lika villkor. Det är så mycket lättare om alla kan äta och dricka samma saker liksom.

M, alkoholism i familjen måste vara fruktansvärt tungt. Men njut av ditt glas champagne ikväll!

Hannah, haha, love you! Men jag medger nog att jag tycker det kan vara roligt att bli lite glad och tipsy, den där nousu-humalan som nämndes - men full? Nej, det tycker jag faktsikt inte om allas, och skyr det tillståndet som pesten. Jag hör till dem som börjar må så illa genast då jag druckit för mycket att sen är allt det roliga slut och jag måste hem direkt och i säng. Då dricker jag hellre vatten emellanåt och kan fortsätta vara med på festen!

hannahnorrena.com sa...

"Prydlig" var kanske fel ordval. Menade kanske mer skenheligt. Och jag vill poängtera att det såklart är hur okej som helst att fast dricka vatten resten av livet men jag tycker samtidigt att det är lustigt hur folk som jag själv sett fulla som kajor sitter och lägger ut texten om "hur dom aaaaldrig skulle".

Som sagt, för mig får folk göra precis hur de själva önskar, det är mest skenheligheten kring att ta glas (då det i själva verket är tre eller sju) är det som stör mig.

Ängeln Lova, Alvin och Lykkes mamma sa...

Snigeln, med ordvalet "ägnat" syftar jag främst på mig själv utan att vidare tänka att det skulle provocera någon annan, då det bra framkom i texten min egen relation till alkohol. Jag ägnar en hel del intresse åt barnkläder istället. Jag kunde skrivit vad för annat ord som helst, intresserat mig, brytt mig, vigt mitt liv (nå kanske inte det sista då)...precis som man kan syfta på "aldrig ägnat det en tanke ens" dvs aldrig ens tänkt tanken ^^ Nå bry dig nu inte om mitt torra nykteristliv, njut du av ditt vin, så länge man känner att man har kontroll själv och också vet att man KAN vara utan drickat, utan att tänka på det en hel helg om det skulle förbipassera, och bara lääängta tills nästa glas får intagas, och nästa o nästa. DÅ är det nog så, att man skapat sig ett litet beroende tror jag. Men de flesta som är beroende vill faktiskt inte erkänna det heller till en början eftersom det sker "kontrollerat", det är sant ^^ Nu lämnar jag ämnet :-)

Anonym sa...

Som en studerande kan jag lätt erkänna att jag dricker mera än vad säkert är rätt och bra för mig. Portionsmässigt kan det bli 1 till flera portioner per dag per vecka, mera eller mindre. 1 till flera dagar att jag är berusad. Visst, hård alkoholkonsumtion. Men för mig är det en social situation, det är den saken att fara ut på en öl med vännerna. Det är den sociala situationen som jag får sug efter och inte själva ölen, fastän den smakar väldigt gott.

Anonym sa...

Jag tycker att jag dricker ganska mycket, fast jag rent statistiskt säkert ligger under medelkonsumtionen. Men jag gillar att ta ett glas vin i soffan varje kväll, och på helgerna tar jag gärna en konjak också. Och ibland kan jag både längta efter och njuta av en fylla. Fast det är det tydligen inte riktigt okej att medge, för jag känner så igen mig i Hannahs kommentar.
Ja, och så gillar jag ju öl också! Öl med vardagsmat, mmmmm. Men nu har jag märkt att det är lika gott med ettans olvi, så det kör jag på in i veckan iallafall.

/Malin H