28 maj 2012

Trötthet och barns sömn

För att ni inte ska luras att tro att mitt liv är en djupare färg av rosenrött än vem som helst annans, så måste jag berätta för er om våra nätter. 7-åringen sover i eget rum, och hans sovande har det inte varit några problem med sen några år tillbaka - tack och lov. Han somnar snabbt, och sover för det mesta natten igenom utan att vakna. Sen vaknar han med tuppen, pigg som en mört, men det ska jag inte klaga över.

2-åringen däremot (konstigt att skriva så, vem är det? liksom) hon tar en timme på sig att somna, och man kan inte ens tänka tanken att lämna henne ensam i rummet förrän sirenen går på.

Tiden blir lite lång när man ligger där och väntar på att hon ska somna..
Och när hon väl somnat, så tar det inte länge innan hon vaknar till igen och gnyr och kvider tills man servar henne med antingen tutt (napp alltså), täcke eller snuttetrasa. Och detta upprepas med cirka en eller högst två timmars mellanrum, natten igenom. Mina timmars oavbruten sömn sen hon föddes, det blir inte många på raken det.

Men vet ni vad? Om min man sover brevid henne, dvs att han och jag byter plats i vår säng - då sover hon oftast mycket bättre! Konstigt.

När börjar barn egentligen sova bra om natten?

mvh: äitionvähänväsynyt_79

16 kommentarer:

Nickby rapporterar sa...

Hos oss vände det då den lille var 2,5 år. Han byter säng en gång under natten, väl mellan oss sover han gott ända tills det är dags att stiga upp. Så, det svänger alldels snart!

Hanna sa...

Ja, bra fråga. Berätta gärna sen när du vet.

fua sa...

Jag kompar Nickby. Vid 2,5 år blev 5-10 nattvak till 1-2. Nu när killen är snart 3 blir jag inte längre chockad om han sover hela natten igenom. Fyraåringen har däremot börjat stiga upp kl fem.

mvh: tämäkinäitionvähänväsynyt_79

Anonym sa...

Vår flicka är nu 1.8 år och vaknar också på 1-4 gånger om nätternä. Önskar också att ändringar skulle ske snabbt. I väntan på 2,5 års åldern :)

Peppe sa...

Vid har alltid sovit bra, men det kan ibland ta nästan två timmar att få honom att somna. Värdefull vuxentid.

Peppe sa...

sorry, det var en mycket ointressant kommentar.

Anonym sa...

Vår dotter hade väldigt svårt för att somna själv förra hösten (då 1.5 år). Sirenen gick på om man ens gick nära dörren. Tänkte hela hösten på att "skola om henne" men på något sätt orkade jag inte. Sen, efter jul fick jag nog av att hänga vid spjälsängen och "skolade om" henne. Det tog nästan två veckor men det var det värt! Började med att gå längre bort från sängen, efter en vecka gick jag ut ur rummet och skriket blev allt kortare. Och sen, efter sådär 10 dagar så kunde jag lämna henne i sängen, säga god natt och gå ut ur rumme UTAN SKRIK. Jesses en sådan lättnad! och detta har nu fortsatt i 6 mån :-) får ännu också angst av bara tanken av att hänga vid hennes säng...Så mitt tips är att skola om er dotter asap, det går!Och är värt det! Jo, och tuttar, snuttefiltar mm slutade vi med då vår dotter var 6 mån. Det tog tre nätter (och det var lite skrikit dessa nätter...) men var värt mödan. Kämpa på!

K sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Karin sa...

Saga (också 2 år) somnar , för det mesta helt bra (allt mellan 20 min-40min). Men sen börjar springandet. Hon sover ca 1h sen går alarmet, och så håller vi på tills hon, vanligen vid midnatt, kommer tulttandes till vår säng. Väl där sover hon som en liten tutigris (på tvären?!) tills klockan ringer. Men om det är som ni andra säger, att det svänger vid 2,5 år, så kanske jag orkar ännu stå ut i 6 mån :)
mvh: trottmamma_80

PS det var jag som såsade med den tidigare kommentaren, hälsar trött-i-ögat!

Helena S sa...

Borde inte du och C byta plats?
Vår dotter har ju sovit i eget rum sen hon var 11 mån och vi brukar droppa henne i säng, sjunga en sång så ligger hon å snackar för sig själv en stund innan hon somnar. Tror det där egna rummet bidragit mycket till allas nattro. Alla barn är olika och förrän du vet ordet av är hon en tonåring som det knappt går att väcka!

Livet på mellangård sa...

Jag har nu en 5åring som fyller 6 på hösten. Han har alltid sovit relativt bra. Han har eget rum och vi tog bort spjäl sängen då han var ganska så liten och han fick en junior säng med kant istället. Han var långt under 2 år då han fick juniorsäng. Visst var det lite spring första natten men det slutade sedan. På morgon sidan av natten brukade han komma till vårt rum och där hade han en madrass bredvid vår säng dit han kröp. Nu är madrassen borta och grabben vår stor. Skrev just i bloggen min om hans sovande. Han går alltid i säng kl. 20 och det fungerar så bra

Maria M sa...

Jag får också ligga brevid tills E (1,5 år) somnar, ca 1 timme senare än sin storebror som är snart 3,5 år. Man får inte heller gå från sovrummet/övre våningen ner, enligt storebror - men han somnar ju snabbt så det är liksom ok...

E piper också till 1-3 gånger om natten i sin spjälsäng som är fast i vår säng. Om jag tar henne brevid mig vaknar hon/jag inte under hela natten, förutom då då jag lyfter henne dit och knappt då. Ibland orkar jag nog paja henne till sömns i sin egen säng men då får jag antagligen göra det pånytt om nån timme. Så oftast plockar jag henne genast bara till vår säng. Måste väl nog testa med nån sömnskola själv också snart, (innan man börjar jobba?) jag tycker bara att det verkar så jobbigt...
Storebror kommer också till vår säng om han vaknar på natten. Men han sover nog nästan alltid bra, vaknar sällan om E gnyr eller gråter.

Malin sa...

Båda mina har börjat sova ganska snart efter att de fyllt två. Jag vakade alltså mer eller mindre i 4 år och vill ALDRIG MERA DELA HUS MED EN BEBIS!

Anonym sa...

Läser kommentarerna och inser igen vilken otrolig lyx vi har med vår 1- och 2-åring. Ingen av dem har egentligen inte sen spädistiden vaknat på nätterna men själv är jag som en trasa varje dag för det, har ett enormt sömnbehov. Däremot blir vi föräldrar galna de (många) kvällar nattandet kan ta upp till 1,5h med den äldre då det sovits ett par timmar på dagis. Hå hå.
Kämpa på, det verkar ju bli bra där om några månader!

Linda sa...

Oj vad glad jag blir av så många svar! Och tydligen måste jag väl ge det några månader till då... Skulle vara fint om hon började sova bättre tills jag börjar jobba igen, på hösten!

Tove sa...

Läste nyss en artikel i Olivia om mammors (och andras) trötthet. Man skulle ta ett test (frågor bl.a. "brukar du somna då du läser en bok") och om man fick över 10 poäng så var man gravt utmattad - jag fick LÄTT över 10 bonare!

Våra pojkar är 2 och 4 år. Båda har alltid sovit gott - men såsom barn gör, så vaknar de på nätterna (mardrömmar, "täcke pååå mamma" osv). Det går nätter då de inte alls vaknar, men de nätter bägge ens ha vaknat 2 ggr så är jag såå död nästa dag.

Men det är inte ens bara efter dessa nätter, även annors. Jag undrar om jag sover sådan där lätt mamma-sömn, dvs. på alerten hela tiden?

För jag är såå trött vid ratten då jag kör hem från jobbet (farligt!), somnar då jag läser bok, somnar då jag tittar på nåt (även teater och bio) osv osv...

Kanske man blir utvilad då barnen är ... tonåringar??